Våld i nära relationer

Vad är våld i nära relationer? 
Med våld eller andra övergrepp av närstående avses i detta sammanhang systematisk misshandel och andra övergrepp. Våld och övergrepp i nära relation kan ta sig olika uttryck, men oavsett form används det för att påverka andra personer genom makt och kontroll.

Fysiskt våld
Slag, örfilar, sparkar, knuffar, stryptag, bett, klösning, kvävningsförsök eller användande av olika vapen är exempel på fysiskt våld. Det är inte ovanligt att detta våld riktas mot kroppsdelar som inte är direkt synliga för omgivningen.

Latent våld 
Hot om att skada våldsutsatt eller hens närstående kan utövas genom blickar, gester, uttryck eller genom andra handlingar som kan uppfattas som skrämmande.

Sexuellt våld
Våldsutsatt tvingas till samlag eller andra sexuella handlingar, detta kan ske genom direkt fysiskt tvång. Sexuella trakasserier. Hen kan också gå med på oönskade sexuella handlingar i ett försök att undvika ytterligare våld eller för att skydda barnen. Det kan till exempel innebära att hen tvingas att utöva sex med andra eller titta på pornografi mot sin vilja. 

Psykiskt våld
Hot, tvång trakasserier och omfattande, nedsättande och kränkande anmärkningar som är återkommande och riktade mot våldsutsatts person, beteende eller utseende. Sms och telefonsamtal samt email används också för att detta. Det kan också handla om förnedring inför andra. Här ingår också kontroll över utsatt genom exempelvis telefon, skjutsning till aktiviteter, utsatt ska gå hem viss tid från arbetet eller att utsatt ska rapportera vissa klockslag till partner. Detta leder till att hens självförtroende raseras och att hen får mindre tilltro till sin egen förmåga när det gäller beslut i föräldrarollen och frågor som berör vardag, arbete och framtid. Här ingår också stalking och gaslighting. 

Materiellt våld
Våldsutsatts ägodelar förstörs, särskilt sådant som har en speciell betydelse, som minnessaker, smycken och fotografier. Men också hens kläder och hemmets inventarier kan förstöras. 

Ekonomiskt våld
Våldsutsatt får inte själv disponera sin ekonomi, vare sig inkomster eller utgifter, hen kan tvingas skriva under lån och skuldförbin¬delser. Bristen på egen ekonomi försvårar för hen att lämna relationen. Omfattande skulder kan försvåra hens möjligheter att skapa en ny tillvaro. 

Konsekvenser av våld av närstående
Konsekvenserna av våld kan skifta mellan olika personer, det vill säga vilka problem våldserfarenheten ger och hur dessa tar sig uttryck. Konsekvenserna påverkas av relationen till förövare, våldets omfattning, intensitet och frekvens samt sammanhanget. Många lever med en normalisering av våldet. 

Depression och ångeststörningar är vanliga symtom. Våld i en nära relation innebär att våldsutsatt utsätts för återkommande traumatiserande händelser. Det innebär att våldsutsatta personer kan drabbas av posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Det karaktäriseras av att man ständigt återupplever våldshändelser, av känslomässig avtrubbning och tillbakadragande (Nationella trygghetsundersökningen). 

Reaktioner på våld och övergrepp kan vara:

• Påträngande tankar och minnen
• Mardrömmar
• Ångest
• Ökad vaksamhet
• Självförebråelser
• Försämrad självkänsla
• Irritabilitet 
• Koncentrationssvårigheter 
• Självmordstankar 
• Självmordsförsök
• Sömn- och ätstörningar
• Minnesstörningar
• Störd tidsuppfattning 
• Förvirring 
• Svårigheter att fatta egna beslut

Det finns flera orsaker till att hen stannar kvar i en relation där våld förekommer. I de här fallen talar man om den så kallade normaliseringsprocessen. Det innebär att våldet introduceras gradvis och ökar i intensitet och frekvens över tid. Det i kombination med en så kallad traumatisk bindning som parterna har med varandra gör det väldigt svårt att lämna en relation där våld sker.

Vi talar om 3 stycken övergripande faser. 
I den första fasen får utsatt utstå kritik i all välmening och får mycket uppmärksamhet genom telesamtal, sms eller blir hämtad från olika aktiviteter. Mycket av det här kan uppfattas som ”gullig svartsjuka”, kärlek eller omtanke. Snart går den positiva kritiken över till ren kritik av beteenden, klädstil eller andra inskränkningar som att måste du gå och träffa dina vänner. I slutet av den här fasen kan de första knuffarna komma eller annat våld förekomma som sexuellt. 

I den andra fasen ökar allt våld i intensitet och frekvens och flera våldsformer är ofta inblandade. Skulle det här skett i början av relationen skulle de flesta ha lämnat men nu är vägen ut svår att se. Utsatt har blivit nedbruten och har svårt att i vissa fall se hur hen skulle klara sig själv utan relationen. Övergripande kan man säga att våldsverkaren externaliserar våldet, det innebär att allt våld läggs utanför våldsverkaren själv och om utsatt varit bättre, mer intelligent eller på annat sätt varit mer försigkommen skulle inte våldet skett. Samtidigt internaliserar utsatt våldet, vilket innebär att hen oftast tänker att bara hen var bättre skulle våldet inte ske, det beror på att utsatt inte klarar av att leva upp det som krävs i en relation. Oftast tänker utsatt också att hen kan kontrollera våldet, när och om det sker. Vilket är en orsak att stanna kvar i relationen. Det kommer inte kunna ske när våldet gått så pass långt.

Slutligen i den sista fasen är allt våld grovt och utsatt gör allt för att överleva och hålla hemligheten innanför de fyra väggarna. Finns det barn med i bilden håller de också hemligheten. 

Det är av yttersta vikt att misstankar om en medarbetare utsatt för våld i nära relation hålls i en liten krets och omgärdas av sekretess.

Sodexo ser allvarligt på ryktesspridning om medarbetare utsatta för våld i nära relation. 

Du är inte ensam. Idag finns det ett effektivt program du kan få tillgång till som medarbetare hos Sodexo. Genom vårt samarbete med specialistföretaget Change Collective kan du få hjälp att förändra din livssituation på ett för dig tryggt och säkert sätt.  

• Varken Sodexo eller Change Collective kommer att informera din partner eller myndigheter om ditt deltagande i stödprogrammet 
• Du kommer att ges individuellt anpassat stöd där flera kompetenser ingår
• Stödet kommer att företrädesvis ges på arbetstid
• När du är utsatt för våld på arbetet eller i hemmet av närstående ska du kontakta din chef eller HR-chef

Om du anar att en kollega är utsatt för våld i nära relation kan du fråga hur hen mår och om det är något du kan göra. Vill du inte ta samtalet själv kontakta din närmaste chef. 

Får du veta att en kollega är utsatt för våld ska du uppmana personen att ta kontakt med sin närmaste chef eller HR-chef. 

Tecken på våld i nära relation kan vara att din kollega har förändrat sitt beteende. Exempelvis har hen blivit mer tystlåten eller arg i sin kommunikation. Din kollega kan också dra sig undan, vara ledsen eller frånvarande. 

Andra tecken kan vara att din kollega inte fullgör sina arbetsuppgifter som tidigare eller missar möten eller deadlines. 

Kom ihåg att någon som är utsatt för våld i nära relation också kan vara utsatta av en partner trots att de inte lever ihop.

Har du frågor eller funderingar, kontakta din närmaste chef eller HR-chef.
 

• Ojämn prestation
• Försämrad prestation

• Humörsvängningar
• Svårt att fatta egna beslut 
• Överdrivet optimistisk
• Ovanligt negativ                
• Minnesstörningar 
• Ökad vaksamhet 
• Koncentrationssvårigheter 
• Otrevlig, lättstött
• Får klagomål från kund/andra parter och kollegor
• Missar deadlines och ställer in möten 
• Undviker vissa personer 
• Håller sig kvar på jobbet
• Deltar sällan eller aldrig på aktiviteter efter jobbet eller följer inte med på konferenser

• Förändring i vikt
• Försämrad ork
• Andra hälsoproblem
• Blåmärken på händer
• Långärmat för att dölja blåmärken på armar
• Sjukskriven för diffusa symptom som yrsel, magont, ont i ryggen, muskelvärk. 

• Ökad frånvaro
• Ökad korttidsfrånvaro
• Jobbar hemifrån i större utsträckning
• Sjuknärvaro